L.A.LARSSONS BLOGG

L.A.LARSSONS BLOGG

En yttervärld tillhör inte innehållet i våra medvetanden

FilosofiSkapad av L.A.LARSSON fre, januari 30, 2015 11:04:59
En yttervärld tillhör inte innehållet i våra medvetanden. Det är ett fullkomligt sant påstående eftersom vårt medvetande kan skapa egna världar. Descartes beskriver i Betraktelser över den första filosofin att jag vet, i detta nu, att jag sitter här och skriver på en dator, mina ögon är öppna, jag rör mitt huvud mellan skärmen och pappret och mitt huvud sover inte; jag rör mina fingrar medvetet över tangentbordet och det jag uppfattar i dröm är inte alls så här tydligt. Samtidigt, fortsätter Descartes, och jag kan inte annat än att hålla med honom, att ibland, i drömmar, upplever jag precis samma sak och han konkluderar: ”det finns inga specifika ting som någonsin kan sklija vakenhet från sömn”. Ytterligare bevis för att en yttervärld inte tillhör innehållet i våra medvetanden är fenomenet med fantomsmärtor. Descartes skriver att allt som jag har och vet, har tillskansats mig från eller genom mina sinnen. Men hur fungerar det då med fantomsmärtor – jag ser inte min hand, men jag känner den – en sinneskonflikt skapad i vårt medvetande, där synen skulle kunna ses som överordnad känseln när det kommer till att betrakta vår yttervärld. Den indiske hjärnforskaren Vilayanur Ramachandran har uppfunnit en spegellåda som lurar vårt medvetande att tro att vi har en hand i syfte att bota fantomsmärtor. Således är premissen sann, liksom René Descartes demonargument, som vi även skulle kunna kalla fantomargument: ”Jag vet inte att jag inte bedras av en ond demon som inger mig falska föreställningar om att det finns en yttervärld” samt ”Om jag inte vet att jag inte bedras av en ond demon som inger mig falska förhoppningar om att det finns en yttervärld, så vet jag inte att jag har händer”, vilket leder fram till slutsatsen: ”Jag vet inte att jag har händer.”